Uppdaterades 5 juni 2022 kl. 20:07

Grundläggande bakteriologi

https://www.notion.so/Grundl-ggande-bakteriologi-34a9e207a22c48b3912b58034dd8c5c4

Bra introduktion till bakteriologi och infektion. Kom ihåg: detta är en översikt, du ska inte kunna alla bakterierna redan första veckan.

Herman

1. Bakterier, allmänt och vilka

Introduktion

Bakterie - minsta 'levande' organismen

  • Virus är inte levande

Historiska infektionshärdar

Flest dödsfall senaste 200 åren

  1. Tuberkulos
    1. 1 miljard dödsfall (senaste 200 åren)
  2. Smallpox (smittkoppor)
  3. Malaria
  4. Pesten
  5. Influensa
    1. Spanska sjukan
  6. Kolera
  7. HIV/AIDS
    1. Dök upp sent 70-tal

2 största infektionssjukdomarna idag (senaste 10 åren)

  1. Tuberkulos
    1. >1 miljon personer per år
  2. HIV/AIDS

Corona?

Många sjukdomar har upptäckts eller uppkommit sent och har inte tillförlitlig historisk statistik. Ex. HPV.

Kronologisk historia om infektionssjukdomar

Lepra

  • 4k år före kristus
  • Gav typiskt utseende, kunde isolera dessa individer
  • Första dokumenterade sjukdomsorsakande bakterien

Tuberkulos

  • Hippocrates 460 f.kr
  • M. tubercolosis
  • Vampyrmyten
  • Stigma (begreppet)

Pesten

  • Diffust samlingsnamn
  • Yersinia pestis
    • Lungpest
    • Böldpest
  • Skovvis utigenom historien

Smittkoppor

  • 20-30% dödlighet

  • Malaria och Zikavirus (inte en del av föreläsningen)

Antibiotikaresistens

'Vilket är det största hotet [idag]?'

Svar: Antibiotikaresistens

  • Framförallt indirekta konsekvenser
    • Organtransplantation
  • Klebsiella pneumonia
    • Orsakar blodinfektion
    • Resistensspridning europa

  • Vancomycin - bakteriedödande, fungerar endast på grampositiva bakterier.

Antibiotikaresistens kommer delvis pga. att det framställs i den privata sektorn. För att få överskott i avkastningen behöver företaget sälja stora mängder av antibiotikan.

Erik Sturegård säger att internationella initiativ (utan vinstdrivande fokus) behövs.

Bakterier - grundläggande

Komponenter

  • Plasmid - 'hoppande små-DNA-snuttar som kan hoppa mellan bakterier'
  • DNA - 1 cirkulär kromosom
  • Ribosomer
  • Cellvägg
    • peptidoglykan
      • häri fäster gramfärg
        • gramnegativ har yttermembran och periplasmatiska rum i sitt skal, dessa motverkar inbindning av gramfärg i peptidoglykanet
        • grampositiva har endast ett lager peptidoglykan som skal
  • Flagell
  • Cilier
  • Yttermembran

Tre typer

  1. Runda
  2. Spiralformade
  3. Stavar

Klassificering

  1. Utseende
    • Makro och mikro
  2. Växtsätt (metabolism)
    • Aerob vs. anearob
      • Syrebehov vs. inte
  3. Genotyp
    • Används mer och mer idag
  4. Fenotyp

Gruppering

  1. Fyra huvudgrupperna
    • Grupperna
  2. Inte i ovandstående

Skillnad i gram-+ i struktur

Gram+

  • Tjockt lager peptidoglykan
    • Binder gramfärg

Gram-

  • Inner- och yttermembran
  • Tunt peptidoglykan
  • Lipopolysaccarider (LPS) längst ut
    • Orsakar immunreaktioner i kroppen som ger sjukdom

Ribosomer

Specifikt RNA

  • 16S RNA
    • Riktad antibiotika: slår ut bakterieribosomer och inte människocellribosomer

Bakteriedelning - binär fussion

Kocker

  • Strep. pyogenes
    • Delar sig i långa kedjor (30-40st)
  • Strep. pneumoniae
    • Delar sig i par (2st)
  • Staph. aureus
    • Delar sig i klasar

Energi

Aerob

  • Syre
  • Ger mkt ATP per substrat

Anearob

  • Syre-oberoende

Fermentation

  • Oberoende av syre
  • Omvandlar energirika molekyler till mindre energirika

Obligat (strikt) - Kan endast växa aerobt eller anerobt

Fakultativt - Föredrar aerobt eller anerobt, men kan tillväxa i båda tillstånd

Kliniskt behandlas vissa grupper av

Antimikrobiella medel

Två typer:

  1. Hindra uppnystning av DNA när de ska dela sig, hämmar celldelning.
    1. Kinoloner
      • hämmar DNA-gyras vid replikation
  2. Inhiberar cellväggssyntes
    1. betalaktatmantabiotika
      • pencillin
    2. glykopeptider
      • vancomycin
      • stor molekyl, fungerar endast på grampositiva
      • dålig vävnadsgenomträningen i mänskliga kroppen

Plasmider

Gener som ger antibiotikaresistens sprids via plasmider. Det är alltså antibiotikaresistenta plasmider som sprids över jordklotet och mellan bakteriearter, framförallt gramnegativa.

Bakteriofager

'Bakterievirus'

  • Virus som attackerar bakterier
  • Två typer
    1. Virulenta (lytiska) - dödar bakterie
    2. Temperata - mer symbiotiska, inkorporeras i bakteriens överlevnad

Transposition

'Förflyttning av DNA från ett ställe i genomet till ett annat.'

  • "jumping genes"
    • korta segment av genom som hoppar slumpat, genetisk rekombination
  • Transposoner
    • större gensegment som passar in på olika platser på plasmider
    • ändarna på gensegmentet har ett IR (inverted repeats) som passar in på andra platser i genomet

Genöverföring mellan bakterier

Konjugation

'Sex-pili' - gramnegativa (vanligast)

'Mating bridge' - grampositiva

Viktiga bakterier

Aeroba

  • Koagulas - test för att skilja på bakterier

Gram+

  • Stafylokocker (klasar)
    • Koagulaspositiva
      • S. aureus
        • farlig, behöver behandling
    • Koagulasnegativa
      • S. epidermidis
        • Resistent
        • Sätter sig vid kroppsfrämmande, proteser, hjärtklaffar
      • S. saprophyticus
        • UTI hos unga kvinnor
          • nedre urinvägen
      • S. lugdunensis
  • Streptokocker
    • Betahemolytiska - streptolysin
      • Bryter ner blodkroppar
      • Grupp A (samt C och G)
        • Från mild till grov:
          • Lindriga, ex. rosfeber
          • Allvarliga invasiva, 'Köttätande'
      • Grupp B
        • Perinatal meningit - hjärnhinneinflammation hos nyfödda
    • Alfahemolytiska - väteperoxid
      • Delvis nedbrytning av blodkroppar
      • Pneumokocker
      • Alfastreptokocker - viridansstreptokocker
        • Munhålebakterier
    • Enterokocker (Grupp D)
      • Milda men ofta antibiotikaresistenta, svårbehandlade
    • Stavar
      • Corynebakterier
        • C. diphteriae - orsakar difteri (lungsjukdom pga. toxin från bakterien)
          • Likt koleratoxin mekanistiskt
      • Bacillus
        • Sporbildande
          • 'Ägg' som kan leva länge tills kontakt
            • Upp till 1 000 år
        • B. anthracis - orsakar sjukdomen anthrax (mjältbrand)
      • Listeria
        • Sprids via födoämnen
        • Farligt för gravida och äldre
          • Rekommendationen att gravida inte ska äta opastöriserad mat pga. listeria

Gram-

  • Kocker
    • Neisseria
      • N. meningitidis,
        • Meningokocker
        • diplokock som ger meningit
          • 'Gräsbrandssjukdom', frisk på morgon → risig vid lunch → död på kvällen
      • N. gonorrhoea
        • STI
    • Moraxella catarrhalis
      • Luftvägar
      • Kol-excerarbationer
  • Enterobacteriales (gramnegativa tarmbakterier) Extraintestinal infektion
    • E. coli
      • Orsakar 90% av UTI hos kvinnor
      • Sepsis
    • Proteus
      • UTI
    • Klebsiella
      • Antibiotikaresistensspridare
    Tarminfektion
    • Shigella
    • Salmonella
    • Yersinia
  • Övriga stavar
    • "Miljö", lever på ytor och kan plockas upp av framförallt immunsupprimerade
      • Pseudomonas, Burkholderia, Acinetobacter
      • Legionella
        • Finns i ljummet vatten
        • Fastigheter har krav på värme i varmvattnet för att hindra legionellabildning
    • "Djur", framförallt djurbett
      • Pasteurella, Capnocytophaga
        • Hund
      • Francisella
        • Gnagare, norra SV
    • "Luftvägar"
      • Hemophilus, Bordetella (kikhosta)
        • Likt difteri
    • "Mage"
      • Campylobacter (rå kyckling) Helicobacter (magsår), Vibrio

Aneroba

Gram+

  • Kocker
  • Stavar
    • Clostridium
      • Sporbildare
      • C. difficile, C. tetani (tetanus, vaccinerade), C. botulinum (farligaste toxinet, död inom timmar, växer i mat, finns lite i honung → spädbarn får inte äta honung), C. perfringens (ger kallbrand: grov gasbildning i hela kroppen, bubblor i huden, och nekros)
    • Propionebacterium acnes
      • Akne
    • Laktobaciller
      • Normalflora tarm och vagina
      • Viktigt vid förlossning till barnet

Gram-

  • Stavar
    • Tarm
      • Bacteriodes
        • Ger postoperativa abccesser
      • Prevotella
    • Luftvägar/mjukdelar
      • Fusobakterier
        • Histobild

Övriga (varken gram+ eller -)

  • Utan cellvägg
  • Spiroketer
    • Treponema - syphilis
    • Borrelia
  • Obligat intracellulära
    • Chlamydia

2. Patogenetiska mekanismer och virulensfaktorer

Begrepp

  • Kolonisation - persistens av en mikrob på viss plats (där den normalt sett inte orsakar sjukdom), ex. normalflora
  • Asymtotisk bärare (asymtot. infektion) - person som bär på sjukdomsframkallande mikrob utan att få symtom
  • Virulens / patogenicitet - mikrobs förmåga att orsaka sjukdom
  • Virulensfaktor - mikrobprodukt eller strategi som bidrar till virulens
  • Inkubationstid - den tid det tar förmikroben att övervinna värdens försvar och tillväxa till en så stor mängd så de kan orsaka symptom

Virulensfaktorer

Skadliga

  1. Exotoxin
  2. Endotoxin
  3. Cellväggskomponenter

Virulensfaktor - Funktion (kolonisation)

  • Pili/fimbrier - Vidhäftning till slemhinnor
  • Adhesin (ej pili/fimbrier) - Skapar tät kontakt med värdcell
  • Biofilmbildning - Förmåga att binda till ytor och varandra så att flerlagriga bakteriesamhällen bildas
  • Invasiner - Tvingar icke-fagocytiska celler till upptag
  • Omdirigering av aktin i värdcellen - Framtvingad fagocytos. Hjälper bakterien att röra sig inom och mellan värdceller
  • Inbindning till och inträde i M celler - utnyttjas som naturlig genomgång till underliggande vävnad
  • Rörlighet och kemotaxi - Nå slemhinnor (speciellt i områden med starkt flöde som tunntarm och urinblåsa)
  • Sekretoriskt IgA proteas - Förhindrar att bakterien fångas i mucin

Sporbildning

"Examples of bacterial species that can form endospores include (Bacillus & Clostridium)

  • Bacillus cereus
  • Bacillus anthracis
  • Bacillus thuringiensis
  • Clostridium botulinum
  • Clostridium tetani
https://openstax.org/books/microbiology/pages/2-4-staining-microscopic-specimens

Fler inlägg

Vi har blivit en ideell förening! (och första tentan-föreläsning)

Nu har det hänt! Lundaläkare har blivit en ideell förening. Det betyder att vi kommer fortsätta vårt arbete med att hjälpa läkarstudenter i Lund att plugga effektivt, utan något vinstintresse. De inko...

Att planera en tentaperiod (inkl. exempel!)

Här kommer ett konkret exempel på hur man kan strukturera upp en tentaperiod med utförlig planering. Notera att det är viktigt att planera in tid för att INTE plugga:) Men ibland blir det inte exakt ...

Notion: Från nybörjare till king

Notion är en app som erbjuder ett samlat ställe för att tänka, skriva och planera. Spara dina idéer, anteckna från kursen och hantera projekt, oavsett storlek. Och bäst av allt, du kan göra det precis...

Termin 1: Vilka områden är viktigast?

Under vår livestream Första tentan svarar vi tillsammans med en panel av T2:or på era frågor om första tentamen i Termin 1. Nedan följer en lista på områden för varje PBL-fall som vår panel anser är e...

Gastroenterlogi

Alarmsymtom tarmsjukdom - talar för allvarligare sjukdom, ex. IBD, ulcus. Istället för mer lindriga/funktionella besvär (IBS, dyspepsi). Feber Nattliga symtom Viktnedgång Blödning Sväljningssvårighet...

The medical information on this site is for educational purpose only.