CNS 1

Länk till quiz

sulcus, fissura	fåra
gyrus, folia	upphöjning, vindling

Innehåll

1. Systema nervosum
2. Cerebrum
3. Diencephalon
4. Cerebellum
5. Truncus encephali (hjärnstammen)
   • Mesencephalon
   • Pons
   • Medulla oblongata
6. Medulla spinalis
7. Meninges
8. Likvorcirkulation
9. Nervi craniales

Kontakta oss om ni hittar något som är fel, så rättar vi till det!

1. Systema nervosum

pars centralis, systema nervosum centrale
centrala nervsystemet

pars peripherica, systema nervosum peripherica
perifera nervsystemet

divisio autonomica
autonoma nervsystemet

pars sympathica
sympatiska nervsystemet

pars parasympathica
parasympatiska nervsystemet

2. Cerebrum

cerebrum
storhjärnan; två hemisfärer och deras förbindelser

lobus frontalis
pannloben/frontalloben; avgränsas mot lobus parietalis av sulcus centralis och mot lobus temporalis av sulcus lateralis

lobus parietalis
hjässloben; avgränsas mot lobus frontalis av sulcus centralis, mot lobus temporalis av sulcus lateralis och mot lobus occipitalis av en tänkt linje mellan incisura preoccipitalis och sulcus parietooccipitalis

lobus occipitalis
nackloben; avgränsas mot lobus parietalis av en tänkt linje mellan incisura preoccipitalis och sulcus parietooccipitalis

lobus temporalis
tinningsloben; avgränsas mot lobus frontalis och lobus parietalis av sulcus lateralis och mot lobus occipitalis av en tänkt linje mellan incisura preoccipitalis och sulcus parietooccipitalis

insula
”ön”; innanför cerebrum; bildas då hjärnan veckas över sig själv

cortex cerebri
hjärnbarken; grå substans; innehåller nervcellskroppar

sulcus centralis
mittfåran; mellan lobus frontalis och lobus parietalis

sulcus lateralis, fissura Sylvii
sidofåran; avgränsar lobus temporalis från lobus frontalis och lobus parietalis

sulcus parietooccipitalis
hjäss-nackfåran; mellan lobus parietalis och lobus occipitalis

sulcus calcarinus
synfåran; djup fåra i lobus occipitalis som löper 90 graders vinkel mot sulcus parietooccipitalis; (calcarinus = häl/sporre)

incisura preoccipitalis
nackinskärningen; mellan lobus temporalis och lobus occipitalis; (incisura = kort inskärning)

gyrus precentralis
lateral upphöjning direkt framför sulcus centralis

gyrus postcentralis
lateral upphöjning direkt bakom sulcus centralis

gyrus cinguli
medial upphöjning direkt ovanför corpus callosum

gyrus parahippocampalis
medial upphöjning bredvid hippocampus på undersidan av lobus temporalis

uncus
”kroken”; mest rostralt på gyrus parahippocampalis

gyrus temporalis superior
lateral upphöjning direkt under sulcus lateralis

nuclei basales
basala ganglier

nucleus lentiformis
linsformiga kärnan; mellan capsula interna och capsula externa; anatomisk indelning av putamen och globus pallidus

putamen
lateral kärna av nucleus lentiformis

globus pallidus, pallidum, paleostriatum
tvådelad medial kärna av nucleus lentiformis

nucleus caudatus
svanskärnan; omger nucleus lentiformis; (caudatus = svans)

striatum
beteckning för putamen och nucleus caudatus; funktionell indelning

claustrum
tunt platt stråk av grå substans som avgränsas medialt av capsula externa och lateralt av capsula extrema

capsula interna
stråk av vit substans som separerar nucleus lentiformis från nucleus caudatus och thalamus

capsula externa
stråk av vit substans mellan putamen och claustrum

capsula extrema
stråk av vit substans utanför claustrum

hippocampus
lateralt om gyrus parahippocampalis

fornix
näbben på hippocampus där båda sidorna möts

amygdala
mandelkärnan/”snäckan”; framför spetsen på hippocampus i lobus temporalis, inuti uncus längst fram på gyrus parahippocampalis

corpus callosum
hjärnbalken; stora förbindelsestråket mellan cerebrums hemisfärer

commissura anterior
tvärsgående ledningsbana i överkanten av tredje ventrikelns framvägg

commissura posterior
tvärsgående ledningsbana strax under epifysen

adhesio interthalamica
förbindelse mellan de två thalamushemisfärerna, rakt igenom den tredje ventrikeln

3. Diencephalon

diencephalon
mellanhjärnan

thalamus
omkopplingsstation som utgör majoriteten av diencephalon; alla olika sinnesintryck, förutom lukt, måste passera här innan det når storhjärnsbarken

subthalamus
område under thalamus; ovanför och lateralt om hypothalamus; innehåller nucleus subthalamicus och olika ledningsbanor

nucleus subthalamicus
kärna som tillhör subthalamus

hypothalamus
område under thalamus; anteriort och nedanför subthalamus; innehåller en rad kärnor som är centrala för regleringen av homeostasen, t.ex. sömn, hunger, hormonkontroll

eminentia mediana
del av hypothalamus som tar upp hormoner från hypothalamus innan de utsöndras i kroppen; saknar BBB

hypophysis
ärtstor endokrin körtel i undre hjärnbihanget

adenohypofys
främre del av hypophysis

neurohypofys
bakre del av hypophysis; saknar BBB

epithalamus
betecknar glandula pinealis (epiphysis) och dess stjälk (som fäster till thalamus)

glandula pinealis, epiphysis, corpus pineale
tallkottkörteln; ligger under den bakre delen av thalamus; saknar BBB

organum subfornicale
sitter i medellinjen, på undersidan och ventralt om fornix, i höjd med ventrikelmellanhålen; saknar BBB

4. Cerebellum

cerebellum
lillhjärnan

hemispherium cerebelli
lillhjärnshalvorna, förutom vermis

vermis
”lillhjärnsmasken”; löper mellan de två lillhjärnshalvorna

folia cerebelli
upphöjningar på cerebellum; motsvarighet till gyrus hos cerebrum

fissurae cerebelli
fårorna på cerebellum; motsvarighet till sulcus hos cerebrum

fissura prima
skiljer de två loberna hos cerebellum åt

lobus anterior cerebelli
den främre och mindre av cerebellums två lober

lobus posterior cerebelli
den bakre och större av cerebellums två lober

tonsilla cerebelli
de två mediala knölarna på undersidan av lobus posterior cerebelli

nucleus fastigii
den mest mediala av de djupa kärnorna i cerebellum

nucleus globosus
kärnan lateralt om nc. fastigii i cerebellum

nucleus emboliformis
kärnan mellan nc. globosus och nc. dentatus

nucleus dentatus
den största och mest laterala av de djupa kärnorna i cerebellum

pedunculus cerebellaris
förbindelsen mellan cerebellum och resten av CNS; delas upp i superior, inferior och medius (posteriort till anteriort)

flocculus
liten ”ulltuss” precis under pedunculus cerebellaris inferior

nodulus
”huvudet på masken”; inferior och medial upphöjning av vermis som är förbunden med flocculus

5. Truncus encephali

truncus encephali
hjärnstammen; betecknar mesencephalon, pons och medulla oblongata

Mesencephalon

mesencephalon
mitthjärnan; mellan diencephalon och pons

pedunculus cerebri
”hela foten utom hälen”; betecknar crus cerebri och tegmentum

crus cerebri
”tårna”; del av pedunculus cerebri framför substantia nigra

tegmentum
”hålfoten”; del av pedunculus cerebri bakom substantia nigra fram tills aqueductus cerebri

tectum mesencephali
”hälarna/fyrhögsplattan”; del av mesencephalon bakom aqueductus cerebri

colliculus superior
övre hög av fyrhögsparen som tillsammans bildar bakre delen av tectum mesencephali

colliculus inferior
nedre hög av fyrhögsparen som tillsammans bildar bakre delen av tectum mesencephali

nucleus ruber
”den röda kärnan”; ligger i ovandel av mesencephalon; röd pga mycket järn

substantia nigra
”svarta substansen”; skiljer tegmentum mesencephali från crus cerebri; svart pga dopaminproducerande neuroner

Pons

pons
”bryggan/bron”; mellan mesencephalon och medulla oblongata

pars dorsalis pontis
dorsal del av pons; mer longitudinellt löpande fibrer

pars ventralis pontis
ventral del av pons; mer horisontellt löpande fibrer

Medulla oblongata

medulla oblongata, myeloencephalon
”den förlängda märgen”; förbinder medulla spinalis med pons

pyramis
ventral och medial långsträckt upphöjning; innehåller pyramidbanekorsningen

oliva
olivformad utbuktning lateralt om varje pyramis

area postrema
dorsalt område på medulla oblongata; kontrollerar kräkningar; saknar BBB

6. Medulla spinalis

medulla spinalis
ryggmärgen

intumescentia cervicalis
förtjockning av ryggmärgen där armens spinalnerver går ut

intumescentia lumbosacralis
förtjockning av ryggmärgen där benens spinalnerver går ut

fissura mediana anterior
medial och anterior längsgående fåra på ryggmärgen

conus medullaris
avsmalnande del längst ner på ryggmärgen

cauda equina
vit substans (nervtrådar) som fortsätter efter conus medullaris; tillhör ej medulla spinalis

cornu anterius
ryggmärgens främre horn; grå substans

cornu posterius
ryggmärgens bakre horn; grå substans

cornu laterale
ryggmärgens laterala horn; grå substans

nucleus intermediolateralis
långsträckt kärna (samling nervcellskroppar) i cornu lateralis

funiculus anterior
ryggmärgens främre vita substans

funiculus lateralis
ryggmärgens laterala vita substans

funiculus posterior
ryggmärgens bakre vita substans

nervi spinales
spinalnerver som utgår mellan kotorna; både främre och bakre rot tillsammans

radix ventralis
främre rot som utgår från ryggmärgen; går ihop med nervfibrer från bakre roten

radix dorsalis
bakre rot som utgår från ryggmärgen; går ihop med nervfibrer från främre rot

ganglion spinale
utbuktning på radix dorsalis; innehåller sensoriska nervcellskroppar

rami ventrales
spinalnervernas främre förgrening/utskott

rami dorsales
spinalnervernas bakre förgrening/utskott

7. Meninges

Hjärnhinnor

dura mater
hårda hjärnhinnan; yttersta hinnan runt både hjärnan (cranialis) och ryggmärgen (spinalis); 2-bladig och kan därför veckas

falx cerebri
veckning av dura mater cranialis mellan hjärnhalvorna

tentorium cerebelli
veckning av dura mater cranialis mellan cerebrum och cerebellum

spatium epidurale, cavum epidurale
utrymme utanför dura mater spinalis innan ryggraden; innehåller fett och kärl

spatium subdurale
potentiellt utrymme mellan dura mater och arachnoidea mater; bildas vid trauma eller frånvaro av likvor

arachnoidea mater
spindelvävshinnan; under dura mater i både hjärnan (cranialis) och ryggmärgen (spinalis)

spatium subarachnoideum, cavum subarachnoideale
utrymme med likvor innanför arachnoidea mater

cisterna cerebellomedullaris, cisterna magna
utrymme med likvor under cerebellum innanför arachnoidea mater cranialis; beror på att arachnoidea mater inte följer hela vägen in mot nervcellsvävnaden

pia mater
mjuka hinnan; längst in mot nervcellsvävnaden under arachnoidea mater i både hjärnan (cranialis) och ryggmärgen (spinalis); går upp i alla vindlingar/upphöjningar och ner i alla fåror

8. Likvorcirkulation

ventriculus lateralis
sidoventrikeln; likvorfyllt hålrum i varje storhjärnshemisfär; kommunicerar med ventriculus tertius via foramen interventriculare

foramen interventriculare, foramen Monroi
öppning mellan sidoventriklarna och ventriculus tertius

ventriculus tertius
tredje ventrikeln; likvorfyllt hålrum i medellinje mellan de båda thalamushalvorna; genomkorsas av adhesio interthalamica

aqueductus cerebri
förbindelse mellan ventriculus tertius och ventriculus quartus

ventriculus quartus
fjärde ventrikeln; likvorfyllt hålrum mellan hjärnstammen och cerebellum

apertura mediana ventriculi quarti (foramen Magendi)
medial öppning inferiort i ventriculus quartus som förbinder ventrikeln med cisterna cerebellomedullaris

aperturae laterales ventriculi quarti (foramina Luschkae)
lateral öppning i ventriculus quartus som förbinder ventrikeln med cisterna cerebellomedullaris

canalis centralis
likvorfylld kanal som löper medialt längst hela ryggmärgen; utgår från ventriculus quartus

plexus choroideus
kärlrik vävnad i taket på fjärde och tredje ventrikeln och i botten på sidoventriklarna; filtrerar blod för att producera likvor

granulationes arachnoideales
utskott på arachnoidea mater som dränerar likvor tillbaka till blodet

9. Nervi craniales

nervi olfactorii, I
luktnerverna; utgår från bulbus olfactorius i näshålans tak; sensorisk

nervus opticus, II
synnerven; korsar anteriort om mesencephalon i chiasma opticum; förmedlar sensorisk information från retina i ögat mot hjärnan

nervus oculomotorius, III
ögonmotoriska nerven; utgår anteriort från mesencephalon; styr alla ögonmuskler förutom två; motorisk

nervus trochlearis, IV
trocklande nerven; utgår posteriort från hjärnstammen och fortsätter runt anteriort till en ögonmuskel; motorisk

nervus trigeminus, V
trillingnerven; utgår som två laterala rötter från pons; består av tre nerver var som går samman i varsin ganglion trigeminale innan den åter förgrenar sig i tre nerver; både sensorisk och motorisk

nervus abducens, VI
abducerande nerven; styr en ögonmuskel som abducerar ögat (för ögat bort från kroppens mittlinje); utgår från under pons, mellan pons och pyramis (på medulla oblongata); motorisk

nervus facialis, VII
ansiktsnerven; utgår som de två mindre, mediala knippena på varje sida, lateralt mellan pons och oliva; ansvarar för tårkörtelfunktion och smak; både sensorisk och motorisk

nervus vestibulocochlearis, VIII
hörselnerven; utgår från hjärnan vid pons bakre kant, lateralt om n. facialis; ansvarar för hörsel och balansorganen; sensorisk

nervus glossopharyngeus, IX
tung- och svalgnerven; utgår som översta nerven posteriort på medulla oblongata; ansvarar sensoriskt för tonsillerna, svalget och bakre tungan samt motoriskt för en muskel i svalget; både sensorisk och motorisk

nervus vagus, X
kringirrande/pneumogastriska nerven; utgår som mellersta nerven posteriort på medulla oblongata, bakom oliva; ansvarar för ett område från örat till halva tjocktarmen; särskilt viktig för autonoma nervsystemet; både sensorisk och motorisk

nervus accessorius, XI
kandidatnerven; utgår som de två nedersta nerverna posteriort på medulla oblongata; ansvarar för att rycka på axlarna och skaka på huvudet; motorisk

nervus hypoglossus, XII
nerven under tungan; utgår anteriort från medulla oblongata med många rötter mellan pyramis och oliva; ansvarar för majoriteten av tungans muskulatur; motorisk

Tentafrågor

[tentamera subjects=”50″]