Antibiotikas grunder

Baseras på föreläsning av infektionsläkare Johan Tham inför läkarstudenter på termin 5 i Lund 7/10-20.


1. Antibiotika

  • Selektionstryck – antibiotikabehandling dödar de som inte är resistenta, de få som är resistenta förökas och blir fler
  1. Uppkomst
  2. Selektionstryck
  3. Spridning

Resistens kliniskt

SIR

  1. Susceptible
  2. Increased exposure
  3. Resistent

Diagnostik

  • Feno
  • Geno

MIC (minimum inhibitory concentration)

  • Bestäms via
    • buljongrörsspädningsmetoden
    • Etest (plastremsa på agarplatta)
    • diskdiffusion

Resistensmekanismer mot antibiotika

  1. Förändrat inbindningsställe
  2. Enzymproduktion mot antibiotika
    1. Beta-laktamas (enzym som förstör verksam Beta-laktamasring i penicillin & cefalosporiner)
    2. ESBL-enzymer
  3. Minskad genomsläpplighet
  4. Pumpar ut antibiotika (effluxpumpar)

Principer antimikrobiell terapi

”Vad ska behandlas? Vilken antibiotika passar?”

  • Odlingssvar
  • Typ av infek.
    • ex. tonsillit ← ofta GAS, ge penicillin för effektivt mot GAS
    • Intracellulära eller extracellulära bakterier?
      • Intra – chlamydia, legionalla, mykoplasma
  • Bakteriellt spektrum (smal vs. bred verkan)

Farmakokinetik & -dynamik

  • Njurfunktion
  • Lm-specifikation (t1/2 osv)
  • Bakteriens egenskaper

Administration

  • Oralt? IV (parenteralt)?

Behandlingstid

  • Längd
  • Dosering över tid

Biverkningar!

  • Bakteriocida (dödande, population minskar)
    • Nedsatt immunförsvar
  • Bakteriostatiska (tillväxthämmande, population hålls konstant)

Bakteriellt spektrum

Är antibiotikan specifik? (verkar på ex. endast 1 art bakterier, eller på många?)

  • Smalspektrum
  • Bredspektrum

Typ av bakterie

  • Intra vs. extracellulära
  • Aerob vs. anearob
  • Gram+/-

Verkningsmekanismer antibiotika

  1. Cellväggssyntes
  2. Proteinsyntes
  3. DNA-syntes
  4. Folsyrametabolismen

1. Cellväggssyntes

Betalaktamantibiotika

Penicilliner

Använder en Beta-laktamasring, resistenta bakterier kan undvika eller bryta ner denna

  1. betalaktamaskänsliga
    • G & V – (smalspek.)
      • pneumokocker, streptokocker
  2. betalaktamasstabila
    • Kloxacillin, flukloxacillin –
      • stafylokocker
        • 25-30% dödlighet av bakteriemi med staf.
  3. Vidgat spektrum
    • Ampicillin, amoxicillin
      • enterokocker
    • Pivmecillinam
      • enbart gramnegativa bakterier
  4. Pencillin komb. med betalaktamas
    • Amoxillin-kavulansyra
      • B-lakt H influenza
    • Pieracillin
      • +Gramnegativa*, ink. P. aeruginosa,* anearoba

Cefalosporiner

också Betalaktamasring som verksamt ämne

  • bredare än penicillin
    • gram+ & gram-
    • inte bra på enterokocker
  • Oral & IV

Karbapenemer

  • Intravenös admin.
  • gram+ inkl. enterokocker och gramneg P. aerugin och anearoba

Resistensmekanismer betalaktamantibiotika

  • Förändra penicillinbindande protein
  • Produktion av betalaktamas
    • Penicillinasproducerande H. influenza, S. aureus
    • ESBL

MRSA

  • Resistens mot alla betalaktamantibiotika
    • undantag: ceftobiprole & ceftarolin (cefalosporiner?)

  • Betalaktamaser – enzym som bryter ner betalaktamas (som hindrar cellväggssyntes)

ESBL

  • Bryter ner mer än bara betalaktam – även cefalosporiner
    • ger antibiotikaresistens mot dessa
    • ger ofta en viss ’spill-over’: resistens mot ex. kinoloner m.fl. kan förekomma
  • ökar kraftigt senaste åren
  • E.coli, lite Klebsiella pneumoniae

ESBLcarba

  • producerar även karbapenemas (som bryter ner karbapenemantibiotika)
  • ännu mer resistent
  • E. coli, K. pneumoniae

Sprids via plasmidöverföring mellan bakterier

Glykopeptider

  • Antibiotikatyp mot cellvägg
  • Ex. Vankomycin, teicoplanin
  • Grampositiva: MRSA, enterokocker
  • Vancomycinresistenta Enterococcus faecium problem i europa

2. Proteinsynteshämmare

  • Binder ribosom och hämmar proteinsyntes
    • 50S
      • typer av antib.: makrolider, linksamider
    • 30S
      • aminoglykosider, tetracykliner (bra mot chlamydia)
    • Initieringskomplex
      • linezolid – modern, bra, men bieffekter > 10 dagar

Makrolider

  • Ex. erytromycin
  • Resistensmekanism – modifierar enzymer (metylering), ändrar ribosomstruktur

Linkosamider (klindamycin)

  • Ingen effekt på gramneg.
  • Biverkning: pseudomembranös kolit (C. difficile tillväxt)
    • sällan förstahandsval pga. detta

Aminoglykosider

  • Irreversibel på ribosom
  • Starkt bakteriocid
  • Kan ge njurproblem och hörselproblem, försiktig användning
  • K. pneumoniae – ger främst urinvägsinfektion (UVI)

Tetracykliner

  • tetracyklin, doxycyklin
  • biverkning: fotosensitivitet

3. DNA-synteshämmare

  • Kinoloner
  • DNAgyras (gram-?) och Typ IV topoisomeras (gram+?)
    • behövs för DNA-replikation
  • Flourokinoloner
    • Ciprofloxacin
      • Svinstark, tar kål på det mest
      • Extra bra på UVI & tarminfek.
      • Gramneg. …
  • Kinolonresistens

4. Folsyrasynteshämmare

  • Hämmar folsyrasyntes/cykeln
  • Sulfonamider
  • Trimetoprim
    • UVI
  • Trimetoprim-sulfa
    • UVI
  • Vanligare med resistens på gram-

2. Resistensspridning

Minska risken för spridning

  • Hygien
  • Screening

Linjär korrelation mellan bruk och resistensbredd

Vid GAS är ofta antibiotika endast påskyndande 1-2 dagar. Var sparsam pga. resistensrisk.


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *